Historia om sågverk skolor mm

Skönsmon – Kubikenborg 

Mons sågverk

Sågverken i Mon och Kubikenborg utvecklades från bjälkgropar och lastageplatser i mitten av 1800-talet till två betydande sågverk i norrland, och kom att ha stor betydelse för hur samhället Skönsmon och dess närområden växte och utvecklades. Mons sågverk fanns där postterminalen finns idag och Kubikenborgs sågverk i området strax söder om Vindskärsvarv.

Arbetskraftsinvandringen  till sågverken var stor, från mitten av 1800-talet och många år framåt. Bostäder byggdes, affärer startades och flera skolor behövdes då barnfamiljerna var stora. År 1884 blev Skönsmon eget municipalsamhälle, efter att ha tillhört Sköns köping. Där av namnen Sköns Moen som sedan blev Skönsmon.

Det var lång väg till skolan, kyrkan och begravningsplatsen. Folket ville annat och arbetade först för egen skola därefter begravningsplats och kyrka. I gamla protokoll från 1865 finns att läsa om starten av Skönsmons första skola. Begravningsplatsen stod klar 1878 men man fick vänta ända till 1889 innan egen kyrka stod klar, Skönsmons kyrka

Mons sågverk

År 1847 fick Friedrich Bünsow fick ärva en bjälkgrop och lastageplats vid Mon efter sin avlidne farbror von Postel.  Redan 1853 startade F. Bünsow ett sågverk på platsen. Efter ett fåtal år såldes sågverket till den Jämtländske trävaruhandlaren Nils Wikström och blev med tiden ett av distriktets större. I börjn av 1920-talet lades sågverkets ner. Orsaken var bl.a. att Sundsvalls stad behövde marken då Ostkustbanan skulle dras fram genom området. Några av fabriksbyggnaderna kom senare att användas av Gunnebo Spikfabrik.

Kubikenborgs sågverk

Kubikenborgs sågverk.

År 1854 köpte Johan August Enhörning mark på Skönsmon och startade där en bjälkgrop och lastageplats och började exportera fyrkantsvirke. År 1862 anlade han ett skeppsvarv på platsen.   Det första fartyget döptes till ”Mina”efter J A:s fru Wilhelmina och därefter byggdes ”Amoy”, som blev en Kinafarare. Totalt byggdes fyra skepp på Kubikenborg

 

Tavla med skeppet Amoy, Kubikenborg 1864. Tavlan tillhör Norra Bergets museum.

Enhörning ville ha ett eget namn på sina ägor på Skönsmon vilket då blev Kubikenborg. Man kan anta att Kubik kommer av måttenheten kubik och många fina platser namngavs som Borg under 1800-talet.År 1869 fortsatte verksamheten att byggas ut med en ångsåg och senare ett hyvleri. Efter J.A. Enhörnings bortgång 1885, övertogs verksamheten av brorsonen Erik August Enhörning som utökade verksamheten med ytterligare sågar och ett rederi, ”Rederi Höfding”. Man hade bogserbåtar och transport pråmar samt att man köpte in ång- och motorfartyg, vilka transporterade företagets produkter runt om i världen.

I början av 1930-talet köptes sågverket och dess arealer upp av SCA. År 1942 ändrades verksamheten och blev Sundsvalls Fönsterfabrik fram till 1966 då verksamheten flyttade söder ut.

Skolor

Skönsmons gamla skola med Sockerbiten i bakgrunden. Foto: Sundsvalls Museum

En obligatorisk skola för alla barn kom i den s.k. Folkskolereformen 1842. Att ta sig från Skönsmon till Kyrkskolan i Skön var besvärligt och ibland helt omöjlig, varför Skönsmoborna jobbade för en egen skola. År 1865 kunde man äntligen börja undervisningen i egen byggnad. Barnantalet växte med tiden och man fick dela upp undervisningen i för- och eftermiddags- lektioner. Därför kom man att bygga ytterligare två skolhus på tomten, 1902 och 1932. Den senare skolan kallad Sockerbiten, pga av dess utseende, fanns kvar till 1972 då Skönsmons skola flyttade upp mot Fridhemsgatan där den ännu finns kvar och Sockerbiten revs.

Skönsmons skola byggd 1932. Privat foto  skänkt av Marianne Forzelius

Fler skolor behövdes på Skönsmon. Sågverksägarna tog på sig ansvar och startade egna skolor, s.k. bolagsskolor och de fick också egen vinning av detta. Konkurrensen om arbetarna var stor och kunde man erbjuda skola till barnen så var det en fördel. Likaså fostrades barnen till bra arbetare. Först kom Mons bolagsskola omkring 1876 och lades ner 1907. Huset användes sedan till bostäder. Enhörning startade Kubikenborgs bolagsskola 1885 och nästa byggnad stod klar 1899. Fram till 1920 var det bolagsskola och gick sedan över till vanlig folkskola och och t.o.m 1982 undervisades elever i Kubikenborgs skola.

 

Mons bolagsskola. Låg utmed Björneborgsgatan strax söder om brandstationen på motsatt sida. Foto: Sundsvalls Museum
Kubikenborgs bolagsskolas första byggnad Idag finns Finska föreningen i huset. Foto Sundsvalls Museum

Det är bara området och byggnaderna kring Kubikenborgs skola som finns kvar av dessa skolhus. De övriga husen är rivna, vägar har dragits fram eller gett plats åt annan verksamhet.

Glädjande är att Kubikenborgs skola, byggnaderna och f.d skolområdet är Q-märkt i Sundsvalls kommuns detaljplan vilket betyder att det är skyddat, får inte rivas och att husen ska underhållas.

Kubikenborgs skola byggd 1899. Idag är det Kvartersteatern som bedriver verksamhet här. Återigen fylls lokalen med skapande verksamhet. Foto: Lars Åström fd.elev.

 

Arbetarbostäder

Landsvägsallén 73. Foto: Sven Nyberg
Kärringträta Foto: Algot Jonsson

Arbetarbostäder byggdes upp. Flerbarnsfamiljer, ibland med en inneboende s.k. kostkarl, fick ofta klara sig med ett spisrum.  Man var hänvisad till utedass, vedbod och vattenpump på gården.

Vanligt i sågverksdistrikten var att man namngav husen. I vårt område fanns bl.a. Kärringträta, Avundsjukan, Svartsjukan och Änkebyggningen.  Många av dessa arbetarbostäder fanns kvar in på 1950- 60- och början av 70-talet. Även då med utedass och vattenpump på gården.

Arbetarbarack på Mon Foto:       Sundsvalls Museum
Fd Häktet på Mon blev arbetarbostad fram till 1950-tal Foto: Sundsvalls Museum

 

 

Kubikenborgs Herrgård

Herrgården uppfördes av Grosshandlaren och Riddaren av Vasaorden, Johan August Enhörning, till en kostnad av 46 543kr och 11 öre. Efter hans bortgång 1885 tog brorsonen Erik August Enhörning över fastigheten, sågverket och dess verksamhet.

Från landsvägen nådde man herrgården och två flygelbyggnader. Här fattades inget av bekvämlighet, lyx och välfärd. På Kubikenborgs Herrgård tog man genom åren emot många prominenta gäster, såsom Kung Oscar II, änkedrottningen av Italien och Cholalongkorn.

Här fanns också en vacker trädgård med ett orangeri, ladugård med djur och marker runt om vid Kubikenborg med odlingar. Ett speciellt hus, Engelska paviljongen, byggdes upp enbart för att ta emot engelska journalister.

När SCA, under 1930-talet, tog över all verksamhet kring sågverket så ingick även herrgården och dess byggnader och marker. Innan huvudbyggnaden revs 1953, hade den använts både som kontor och barnhem för finska krigsbarn. De två flyglarna stod kvar ytterligare en tid, den sista en bit in på 2000 talet.

Interiör från Herrgården Foto: Maria Kihlbaum, Sundsvalls museum

 

Interiör från en flygel. Bild skänkt av Håkan Svahn, som bodde där en tid under sin uppväxt.

 

 

Skönsmons Begravningsplats       

Det var långt till begravningsplatsen i Skön, för de som bodde i Sköns Moen. Kyrkostämmor kom att hållas bland befolkningen och dessa stämmor fick karaktär av beslutande församling i denna del av Sköns socken. I en sammankomst den 21 maj 1878 beslutade man om en särskild skatt för anläggande av en egen begravningsplats. Mark skänktes av Vindskärsvarvs Skeppsbyggeri. Det är den första gången som en begravningsplats som inte var kyrko-gård (gård runt kyrka) etablerades i våra trakter. I början av december 1878 invigdes begravningsplatsen i samband med begravningen av smeden Hans Olof Westling. Ett kors skänktes av Mons trävaruaktiebolag i ett minne av invigningen och över den person som först begravdes där. Det korset finns kvar och enligt Kyrkostämmobeslut”orubbligt skall qvarstå” Skönsmons nya begravningsplats invigdes 21 sept. 1985. Den ligger i sluttning mot skogskanten ovanför Kubikenborgs IF:s idrottsplats.

 

På korset H.H Smeden Hans Olof Westling född 8.9.1925 död 2.12.1878 Foto: Ewa Eriksson

 

På höjden ovanför Kubikenborgs Herrgård byggdes Skönsmons kyrka. Foto: Vykort

 Skönsmons Kyrka

Marken till Skönsmons Kyrka, samt en större donation till kyrkbygget skänktes av fru Wilhelmina ”Minna” Enhörning. Branden 1888 som ödelade Sundsvalls stad påskyndade säkerligen kyrkbygget i Skönsmon. Den 6 oktober 1889 invigdes kyrkan av biskop Martin Johansson. Arkitekt var Isak Gustaf Clason, som även var arkitekt till Märlo”slott” i Timrå.