Byggnader

Villa Bränninge eller Konsul Bergs villa som den även kallats för.

Efter att ha skickat ut en efterlysning på hemsidan om Konsul Bergs
villa har det kommit både bilder och berättelser från Margaret Kristianson som tillsammans med sin familj bott i Villa Bränninge som den egentligen heter. Ett stort och varm tack till Margareta som tillsammans med sin mamma delar sina minnen här.
Se nedan.

Villa Bränninge – mitt barndomsparadis!

Efterlysningen av uppgifter om Villa Bränninge väckte många barndomsminnen till liv!
Villa Bränninge köptes av min farfar och farmor när de i slutet av 1940-talet flyttade från Skellefteå till Sundsvall. Farfar skulle gå in i Rörbolaget som chef och ägare. Familjen bestod av Erik och Tyra Kristianson och deras tre barn – Carin, Nils-Olof (min pappa, känd som Nisse) och Lars-Erik.
Mina nygifta föräldrar Nisse och Birgitta flyttade in på övervåningen i Villa Bränninge 1954 där jag bodde som nyfödd till 5-årsåldern, då vi flyttade till en lägenhet på Skönsmon. Där började jag i vad som då kallades lekskola och familjen utökades med lillebror Kjell. 1961 flyttade vi tillbaka till Villa Bränninge, denna gång till nedre våningen. Farfar hade avlidit 1957 och farmor och yngste sonen Lars-Erik hade bestämt sig för att flytta. Jag började därför min skolgång på Kubikenborgs skola på min sjuårsdag, då jag också fick min första armbandsklocka! Där fick jag samma lärarinna som min mamma hade haft, Tora Söderholm. Då gick vi till skolan, men kommer ihåg att jag kunde ta bussen när det var snöigt och moddigt, dvs på vintern. På tillbakavägen från skolan kunde det hända att jag tittade in till snälla tant och farbror Wikhäll, som bodde i ett stort vitt hus till höger om grusvägen ner till villan. Det gick en liten stig från grusvägen genom ”skogen”, så man kunde gena och där fick man saft och bullar, om mamma var med så var det nog också kaffe som vankades. Min bästa lekkamrat de första åren var min två år äldre kusin Irene (Carins dotter). Farmor och farfar hade också en stor, svart, lurvig hund – Nalle. Som vi älskade och som de små barn vi var så var vi ganska hårdhänta, drog honom i svansen och försökte rida på honom, men han visade ett enastående tålamod! När vi flyttade tillbaka 1961 var övervåningen uthyrd till familjen Ernst och Lella Lahger och deras son Håkan. Villa Bränninge har således även varit hem för Håkan Lahger, känd nöjes- och kulturjournalist och författare, som bl.a. startade tidningen Schlager på 1980-talet!

Villa Bränninge var något av ett paradis för barn, med stor lekvänlig gräsmatta framför huset – även mycket användbar för att spela krocket – och därifrån en berghäll ner till sandstranden vid havet. Jag tyckte huset såg ut som ett slott, med dess torn och tinnar! Det var också en mycket stor tomt, med en grusväg från E 4:an ner till huset – som barn kändes det som om vi hade en egen skog runt huset och vägen! Trädgården med stor gräsmatta inringades av syrener, där fanns även ett gullregnsträd som jag tyckte var så vackert – men vi var noga tillsagda att absolut inte stoppa något från trädet i munnen! Vid baksidan (eller framsidan, där var ingångarna till huset) fanns en klättervänlig björk, som var populär lekplats för mig och kusin Irene. I en nedre del av trädgården fanns krusbär och vinbär i olika färg – och även ett gäng ankor som kvackade omkring.

Inomhus var det rymligt. Det fanns två ingångar, en direkt till lägenheten på nedervåningen och en andra där trappan gick upp till övervåningen – men som också var ”köksingången” till nedervåningen, där man kom in i ett korridorliknande utrymme som var något av grovkök och där farmor hade diskmaskinen (troligast bland de första på marknaden!). Sedan kom man till ett stort kök och vidare till matsalen med vackra blyinfattade fönster mot trädgården. Där fanns ett långt och tungt ekbord som farmor och farfar låtit tillverka och likaledes en avlång specialbeställd lampa – båda finns faktiskt fortfarande kvar i familjens ägo! Vid ”huvudingången” till nedervåningen möttes man av en stor hall där farfars (senare pappas) imponerande halvcirkelformade skrivbord av björk stod. Därefter följde vardagsrummet, där den öppna spisen låg i en egen liten alkov med två skinnfåtöljer i klassisk stil där man kunde sitta och mysa framför brasan. Det fanns också en stor svart flygel och i en annan del av vardagsrummet förstås en TV. Bostaden var nog en av de första i Sundsvall med Ikea-möblering! Ikea hade nämligen en stor möbelutställning i Sundsvall senare delen av femtiotalet, mamma och pappa köpte sovrums- och vardagsrumsmöblerna och faktiskt finns ett linneskåp och två sängbord kvar!

På övervåningen kom man till det stora köket till höger om trappan. Det var några trappsteg upp till övriga rum i den delen av huset. Gick man till vänster kom man till den stora terrassen med utsikt över trädgården och ner mot havet.

Tyvärr blev vi tvungna att lämna Villa Bränninge när Aluminiumkompaniet skulle byggas ut, fastigheten exproprierades och såldes den 1 juli 1962. Vi flyttade vid årsskiftet 1962-63. Bland de sista minnena är när det stod en annons i Sundsvalls Tidning att de blyinfattade fönstren från rivna Villa Bränninge var till salu. En sista tagg och bekräftelse att villan var borta för gott. Vi köpte dem inte…

Berättat av Margareta Kristiansson 2023-07-03

……………………………………

Kubikenborgs skola, ritning av byggnaden

Kubikenborgs skola 1899, en mycket vacker byggnad . Ritning av arkitekt Knut Gyllencreutz.
Läs mer om honom, se länken https://sv.wikipedia.org/wiki/Knut_Gyllencreutz
Se fd. Kubikenborgs skola på startsidan. Idag har Kvartersteatern sin verksamhet där.

Skönsmons skolhus, byggår 1902 resp. 1932

Skönsmons skola byggår 1902.

I mitten av 1800-talet var inflyttning stor till Mon, Skönsmon och Kubikenborg. Detta då sågverksindustrin behövde allt fler arbetare. År 1842 antogs folkskolestadgan. Alla barn skulle få gå i skola. På den tiden tillhörde Skönsmon, Sköns församling och barnen fick gå den långa vägen till Sköns kyrkskola. Först år 1865 fick Skönsmon sitt första skolhus. Allt eftersom folkmängden ökade behövdes fler skolor till alla barn. Så 1902 och 1932 fick Skönsmon ytterligare två skolhus på samma plats.


Skönsmons gamla skola. Byggår 1932. Foto: Privat

Mons bolagsskola 1876 – omk.1920

Mons bolagsskola låg strax nedanför de nuvarande hyreshusen Linjalen. Annan platsbeskrivning är strax söder om nuvarande Brandstationen på Björneborgsgatan. Här undervisades barn från 1876 till omkring 1920. Därefter användes huset till bostäder fram till omkring 1970 då det revs. Under sågverkstiden från mitten av 1800-talet och fram till sekelskiftet var inflyttningen så stor till SkönsMoen, som senare blev Skönsmon, så att man behövde tre skolor, Mon, Skönsmon och Kubikenborg.

Kubikenborgs bolagsskola 1885

Kubikenborgs första skolhus från 1885. Här, liksom på Mon, byggdes skolhusen upp som bolagsskolor. Dessa ägdes och drevs till en början i sågverksägarnas regi. Här på Kubikenborg var det J A Enhörnings Trävaru AB som bekostade skolorna.
Foto: Sundsvalls Museum

Kubikenborgs bolagsskola 1899

Kubikenborgs skola från 1899 var det andra skolhuset i området. Båda dessa f.d skolhus finns kvar , men har andra verksamheter. Skola drevs här fram till 1982 men var sedan 1920-talet inte längre bolagsskola. Finska föreningen och Kvartersteatern finns i respektive fastigheter. Foto: Lars Åström

Skönsmons kyrka 1889

Skönsmons Kyrka. Byggår 1889. Arkitekt: Isac Gustaf Classon.
  
Ingela Sundkvist Skönsmon, berättar att hennes mormors morfar Arvid Jonas Jonsson (avliden 1906), var med och murade kyrkan. Frun bar fram murbruket i hinkar till honom. Familjen hade sex flickor som alla gick på Kubikenborgs skola

Skönsmons församlings prästgård 1947

Uppgifter från boken Stad och bygd 1948, utgiven av Sundsvalls Gille.
Prästgården är ritad av stadsarkitekt Hamrin och togs i bruk 1947.
Huset ligger nära Skönsmons kyrka och ett något hundratal meter västerut finns Skönsmons gamla begravningsplats med sitt gravkapell. Mot sydväst, därifrån utgår en ca 50 meter bred skogsremsa i den s.k. Vapelskogen.
Där får man varken avverka eller bebygga.//

Den skogsremsan gick ända upp mot Getberget och tjänade som en brandgata. Idag har man frångått dessa förbud. Här finns nu bl.a. en vårdcentral, ett höghus och en förskola.

Kubikenborgs enda bostadshus som är kvar från sent 1800-tal.

Huset är från sent 1800-tal och det enda förutom skolhusen på Kubikenborg och Skönsmons kyrka som finns kvar från den tiden. 

Det är få byggnader som finns kvar från 1800-talets Kubikenborg. Det här huset, strax intill skolan, nedanför parken/brännbollsplan finns kvar.

Kubikenborgs herrgård 1874-1953

Kubikenborgs Herrgård 1874 – 1953. Uppfördes av Johan August Enhörning, ägare till Kubikenborgs sågverk, till en kostnad av 46 543 kr 11 öre.

Kubikenborgs Herrgård med Tjuvholmen i bakgrunden. Foto: SCA :s bildarkiv – Bildhotellet

Kubikenborgs herrgård sedd från sjösidan. Ofta kom gästerna med båt. Herrgården gästades bl.a. av , Oscar II, Chulalongcorn och änkedrottningen av Italien. Foto: Sundsvalls Museum

En av flyglarna till herrgården. Fontänen finns idag utanför Villa Märlo. Bilden skänkt av Håkan Swahn, som bodde här under en tid.

Engelska paviljongens baksida som även visar delar av trädgården. Foto från Håkan Swahns album.

Kubikenborgs sågverk 1869- 1933 

Kubikenborgs sågverk startade med ångsåg 1869. Då sågen lades ner på 1930-talet blev det Snickerifabrik och 1942 startade Sundsvalls Fönsterfabrik. 1966 lades all verksamhet ner.

Aloxidverken – Gränges -KUBAL

Aloxidverken
Aloxid Gränges Kubal den 14 mars 1942 startade oxidfabriken och några månader senare det nya smältverket.

Skönsmons andelstvätt 1946

Skönsmons andelstvätt 1946-1972 Blev sedan Centraltvätten och drevs fram till 1991.

SCA Forskningslaboratorium 

SCA:s Forskningslaboratorium
Invigdes 17 juni 1946. Flyttades under 2000 till Åkroken vid Mittuniversitetet. På hösten 2010 revs byggnaden för att lämna plats till E4 Syd

Skönsmons kommunhus

Polishus, “kommunhus”, bibliotek, bostad, skolsalar. Det är många funktioner som detta hus har bistått Skönsmons innevånare med. Foto: Sundsvall Museum

Hällsund

Huset vid Hällsund, stod på kullen strax innan Landsvägsallén gick över till Kustvägen. Foto: Sundsvalls Museum.

Villa Kumo

Villa Kumo, uppförd av rådman Svante af Sandeberg1889. Namnet tillkom då handlingar inför byggnationen hade beteckningen Littera Q. Mo berättar om markens beskaffenhet. Huset revs under 1960-talet då Kubal byggde ut sin fabrik. Foto: Sundsvalls Museum

Tillbaka till toppen