Isgalan på Kubenplan
Isgalan anordnades av Kubikenborgs idrottsförening under några år på 1960-talet. Varje onsdag under vårvintern var man välkommen upp till Kubenplan. Musik ljöd via högtalare ut över isen och i klubbstugan serverades det varmkorv med bröd. Hit kom både unga och gamla för en stunds skridskoåkning eller bara för att träffas. Varannan onsdag bjöds flickorna respektive pojkarna på varm saft. Isgalan avslutades alltid med att all publik samlades intill en av långsidorna vid planen varifrån man sköt upp några ”raketer”. Sundsvalls Tidning passade på att fotografera folksamlingen för att nästkommande dag publicera fotot i tidningen. På bilden fanns alltid tre personer inringade. Dessa tre fick då gå till redaktionen och hämta en femkronors sedel.
Fotot från 1961 är inskickat av Birgitta Sundin
Backrekordet sattes av Sven Selånger med 65,5 meter året 1939.
Trevligt är att Primus fortfarande finns kvar och har en kajplats vid Carlsvikspiren Alnö! Besöker man Restaurang Carlsvikspiren eller cafée Virriga Bakverk så kan man får njuta av att se den gamla trotjänaren som tuffat i Sundsvalls farvatten under många decennier. Foto: Digitalmuseum Sundsvall
På Sundsvallsminnen finns intressant läsning om Vindskärsvarv, se länken
http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=5016&TES=Dtext
I boken ” Sundsvalls spårvägar – en resa genom Träriket” finns allt om spårvagnarna i Sundsvall och till det massor av bilder.
I en Sundsvalls Tidning från 1945 finns att läsa vilka stora planer som fanns för Skönsmon. Man skriver hur, citat: “Längre bort på” Enhörnings mark “bygger Cellulosakoncernen fyra nya stora hus för ingenjörerna vid Forskningslaboratoriet. Laboratoriet självt närmar sig sin fullbordan. Det ligger på anrik mark, konsul Enhörnings gamla trädgård. Den var på sin tid en pärla i norrländsk trädgårdskultur, där den gamle direktören själv många gånger vandrade mellan sina bestyr”
Man skriver vidare om Aloxidverken och att den stora personalbyggnaden färdigställts och man ansåg att det var ”en synnerligen skön byggnad med den vackraste portal en industri kan tänka sig.” (Titta noga på bilder från förr, så visst kan man se att det är en påkostad byggnad.)
Vidare i ST:s artikel finns att läsa om hur en ny stadsplan håller på att läggas upp för de stora vretarna nedanför Kubikenborgs skidbacke, citat: ” Här skall skapas det vackraste villaområdet i distriktet med plats för 450-500 villafastigheter och här kommer också Norrlands flottaste stadion att byggas. Kubikenborgs idrottsförening har nämligen genom tillmötesgående från Cellulosakoncernen tillförsäkrats mark och inom en inte alltför avlägsen framtid torde det nya stadion resas där”, slut citat.
Planer fanns för inkorporering med Sundsvalls stad för man skriver även om att många gator måste byta namn, då de har samma namn i Skönsmons municipalsamhälle som i staden. Invånarantalet på Skönsmon är vid denna tid över 3400 personer och samhället är på stadig frammarsch. Man avslutar artikeln med att staden sannerligen tar emot ett samhälle som har framtiden för sig.
Den 1 januari 1948 upplöstes Skönsmons municipalsamhälle och kom att uppgå i Sundsvall stad. Många bjöds till fest inför denna historiska händelse.
Idag kan vi konstatera att några 450-500 villafastigheter har ännu inte byggts som planerna var, men visst har Skönsmon utvecklats bra. Kubikenborgs IF har inte någon flott stadion att skryta med, men fina fotbollsplaner och några baracker för omklädning och kansli har man dock och framför allt en fin klubb att vara stolt över. En anrik idrottsförening som fyllde 100 år 2019.
…………………………………………………………..
Tavlan med skeppet Amoy, finns på Norra Bergets museum. Där finns för övrigt mycket intressant att se. Väl värt ett besök!
BLAND STENAR OCH MINNEN PÅ KÖRRGÅR`N
Under en staketomgjärdad gravvård ganska nära J.A. Enhörnings gravplats vilar hamnkaptenen Adolf Nordberg. Adolf Nordberg föddes på Orsils gård i Timrå den 27:e augusti 1840. Redan vid som 24åring blev han 1864 kapten och befälhavare på ”Amoy” och förde skeppet, som löpt av stapeln samma år från Kubikenborgs skeppsbyggeri , på dess jungfruresa till Kinesiska sjön.
Vid 35-års ålder tillsattes han som varvschef och disponent vid det nyetablerade skeppsbyggeriet vid Vindskär, där det första skeppet ett barkskepp med namnet ”Prima” löpte av stapeln 1876. Andra skepp från varvet var; ”Arcan”, barkskeppen” Frida”,” Eqvador” och” Skandia” samt skonaren ”Sylphide”.
Den 30 juni 1887 härjades varvet av en omfattande eldsvåda som ödelade stora värden och som dessutom gjorde ett 80-tal skönsmobor husvilla. Eldsvådan hotade f.ö. också att spridas till Kubiken-borgs brädgård.
Samma år som Sundsvall brann 1888, lämnade han disponentbefattningen för att tillsammans med järnhandlaren Ad. Österberg organisera ”Ångbåts AB Sundsvall – Indalselfen”. Med detta företag och dess fartyg; ”Turisten”,” Liden” och hjulångaren” Indalen”, startade dom den beryktade turistleden på Indalsälven, som skapade ett stort intresse för vårt landskap.Längre fram blev han hamnkapten i Sundsvall och han avled den 2:a maj 1918. / Text: Rune Östberg, 2013
Norrlands modärnaste lagård fanns på Kubikenborg.
I en tidningsartikel från 1939 finns att läsa om Cellulosakoncernens jordbruk på Kubikenborg.
Där står bl.a. ”Då vi någon gång härförleden passerade övre Skönsmovägen fångade ögat en ganska ovanlig syn: Träpålarna i stängslena kring en rad efter varandra liggande betesfållor voro målade. I en röd färg som lyste så vackert mot det gröna.”
Kubikenborgs loge, ladugård och övriga uthusbyggnader var arrangerade som en ”kringbyggd gård”.
Den låg i området nära Kubikenborgs Herrgård.
Cellulosakoncernen hade flera jordbruk vid denna tidpunkt men ”koncernens modärnaste lagård är den å Kubikenborg. Den lär vara den modärnaste i hela Norrland förresten, efter en omändring nu i år”
Där Kuben IF har sina fotbollsplaner nu, där betade präktig rödboskap på saftigt grönt bete. Där fanns också rovland. Äldre Kubare har berättat att man som unga grabbar kröp på knä och rensade ogräs bland rovorna.
Skönsmon – Kubikenborg
Sågverken i Mon och Kubikenborg utvecklades från bjälkgropar och lastageplatser i mitten av 1800-talet till två betydande sågverk i norrland, och kom att ha stor betydelse för hur samhället Skönsmon och dess närområden växte och utvecklades.
Mons sågverk fanns där postterminalen finns idag och Kubikenborgs sågverk i området strax söder om Vindskärsvarv.
Arbetskraftsinvandringen till sågverken var stor, från mitten av 1800-talet och många år framåt. Bostäder byggdes, affärer startades och flera skolor behövdes då barnfamiljerna var stora.
År 1884 blev Skönsmon eget municipalsamhälle, efter att ha tillhört Sköns köping. Där av namnen Sköns Moen som sedan blev Skönsmon.
Det var lång väg till skolan, kyrkan och begravningsplatsen. Folket ville annat och arbetade först för egen skola därefter begravningsplats och kyrka. I gamla protokoll från 1865 finns att läsa om starten av Skönsmons första skola.
Begravningsplatsen stod klar 1878 men man fick vänta ända till 1889 innan egen kyrka stod klar, Skönsmons kyrka
Mons sågverk
År 1847 fick Friedrich Bünsow fick ärva en bjälkgrop och lastageplats vid Mon efter sin avlidne farbror von Postel. Redan 1853 startade F. Bünsow ett sågverk på platsen. Efter ett fåtal år såldes sågverket till den Jämtländske trävaruhandlaren Nils Wikström och blev med tiden ett av distriktets större. I börjn av 1920-talet lades sågverkets ner. Orsaken var bl.a. att Sundsvalls stad behövde marken då Ostkustbanan skulle dras fram genom området. Några av fabriksbyggnaderna kom senare att användas av Gunnebo Spikfabrik.
Kubikenborgs sågverk.
År 1854 köpte Johan August Enhörning mark på Skönsmon och startade där en bjälkgrop och lastageplats och började exportera fyrkantsvirke. År 1862 anlade han ett skeppsvarv på platsen. Det första fartyget döptes till ”Mina”efter J A:s fru Wilhelmina och därefter byggdes “Amoy”, som blev en Kinafarare. Totalt byggdes fyra skepp på Kubikenborg
Enhörning ville ha ett eget namn på sina ägor på Skönsmon vilket då blev Kubikenborg. Man kan anta att Kubik kommer av måttenheten kubik och många fina platser namngavs som Borg under 1800-talet.År 1869 fortsatte verksamheten att byggas ut med en ångsåg och senare ett hyvleri. Efter J.A. Enhörnings bortgång 1885, övertogs verksamheten av brorsonen Erik August Enhörning som utökade verksamheten med ytterligare sågar och ett rederi, ”Rederi Höfding”. Man hade bogserbåtar och transport pråmar samt att man köpte in ång- och motorfartyg, vilka transporterade företagets produkter runt om i världen.
I början av 1930-talet köptes sågverket och dess arealer upp av SCA. År 1942 ändrades verksamheten och blev Sundsvalls Fönsterfabrik fram till 1966 då verksamheten flyttade söder ut.
Skolor
En obligatorisk skola för alla barn kom i den s.k. Folkskolereformen 1842. Att ta sig från Skönsmon till Kyrkskolan i Skön var besvärligt och ibland helt omöjlig, varför Skönsmoborna jobbade för en egen skola. År 1865 kunde man äntligen börja undervisningen i egen byggnad. Barnantalet växte med tiden och man fick dela upp undervisningen i för- och eftermiddags- lektioner. Därför kom man att bygga ytterligare två skolhus på tomten, 1902 och 1932. Den senare skolan kallad Sockerbiten, pga av dess utseende, fanns kvar till 1972 då Skönsmons skola flyttade upp mot Fridhemsgatan där den ännu finns kvar och Sockerbiten revs.
Fler skolor behövdes på Skönsmon. Sågverksägarna tog på sig ansvar och startade
egna skolor, s.k. bolagsskolor och de fick också egen vinning av detta. Konkurrensen om arbetarna var stor och kunde man erbjuda skola till barnen så var det en fördel. Likaså fostrades barnen till bra arbetare.
Först kom Mons bolagsskola omkring 1876 och lades ner 1907. Huset användes sedan till bostäder.
Enhörning startade Kubikenborgs bolagsskola 1885 och nästa byggnad stod klar 1899. Fram till 1920 var det bolagsskola och gick sedan över till vanlig folkskola och och t.o.m 1982 undervisades elever i Kubikenborgs skola.
Det är bara området och byggnaderna kring Kubikenborgs skola som finns kvar av dessa skolhus. De övriga husen är rivna, vägar har dragits fram eller gett plats åt annan verksamhet.
Glädjande är att Kubikenborgs skola, byggnaderna och f.d skolområdet är Q-märkt i Sundsvalls kommuns detaljplan vilket betyder att det är skyddat, får inte rivas och att husen ska underhållas.
Arbetarbostäder
Arbetarbostäder byggdes upp. Flerbarnsfamiljer, ibland med en inneboende s.k. kostkarl, fick ofta klara sig med ett spisrum. Man var hänvisad till utedass, vedbod och vattenpump på gården.
Vanligt i sågverksdistrikten var att man namngav husen. I vårt område fanns bl.a. Kärringträta, Avundsjukan, Svartsjukan och Änkebyggningen. Många av dessa arbetarbostäder fanns kvar in på 1950- 60- och början av 70-talet. Även då med utedass och vattenpump på gården.
Kubikenborgs Herrgård
Herrgården uppfördes av Grosshandlaren och Riddaren av Vasaorden, Johan August Enhörning, till en kostnad av
46 543kr och 11 öre. Efter hans bortgång 1885 tog brorsonen Erik August Enhörning över fastigheten, sågverket och dess verksamhet.
Från landsvägen nådde man herrgården och två flygelbyggnader. Här fattades inget av bekvämlighet, lyx och välfärd. På Kubikenborgs Herrgård tog man genom åren emot många prominenta gäster, såsom Kung Oscar II, änkedrottningen av Italien och Cholalongkorn.
Här fanns också en vacker trädgård med ett orangeri, ladugård med djur och marker runt om vid Kubikenborg med odlingar. Ett speciellt hus, Engelska paviljongen, byggdes upp enbart för att ta emot engelska journalister.
När SCA, under 1930-talet, tog över all verksamhet kring sågverket så ingick även herrgården och dess byggnader och marker. Innan huvudbyggnaden revs 1953, hade den använts både som kontor och barnhem för finska krigsbarn. De två flyglarna stod kvar ytterligare en tid, den sista en bit in på 2000 talet.
Skönsmons Begravningsplats
Det var långt till begravningsplatsen i Skön, för de som bodde i Sköns Moen. Kyrkostämmor kom att hållas bland befolkningen och dessa stämmor fick karaktär av beslutande församling i denna del av Sköns socken. I en sammankomst den 21 maj 1878 beslutade man om en särskild skatt för anläggande av en egen begravningsplats. Mark skänktes av Vindskärsvarvs Skeppsbyggeri. Det är den första gången som en begravningsplats som inte var kyrko-gård (gård runt kyrka) etablerades i våra trakter. I början av december 1878 invigdes begravningsplatsen i samband med begravningen av smeden Hans Olof Westling. Ett kors skänktes av Mons trävaruaktiebolag i ett minne av invigningen och över den person som först begravdes där. Det korset finns kvar och enligt Kyrkostämmobeslut”orubbligt skall qvarstå” Skönsmons nya begravningsplats invigdes 21 sept. 1985. Den ligger i sluttning mot skogskanten ovanför Kubikenborgs IF:s idrottsplats.
Skönsmons Kyrka
Marken till Skönsmons Kyrka, samt en större donation till kyrkbygget skänktes av fru Wilhelmina ”Minna” Enhörning. Branden 1888 som ödelade Sundsvalls stad påskyndade säkerligen kyrkbygget i Skönsmon. Den 6 oktober 1889 invigdes kyrkan av biskop Martin Johansson. Arkitekt var Isak Gustaf Clason, som även var arkitekt till Märlo”slott” i Timrå.